Snubblande nära!

Då jag befunnit mig i limbo de senaste dagarna och inte kunnat förutse ens min närmaste framtid har jag tillåtit mig själv att tagga ner en aning. Helgen har varit delvis konstruktiv, men främst lat. Sjuksköterskeutbildningen står i stiltje men törsten för kunskap finns lyckligtvis kvar. Därför betas ett par dokumentärfilmer och en föreläsning av. You're Gonna Miss Me om Roky Ericksons liv är en upplevelse, och Bananas!*, klart lärorik om man vill ha en aning om hur stämningar i stor skala fungerar, en inblick i fult spel och gränslös girighet.

KSAF-Ö bjuder in Emre Güngör och Nima Dervish som berättar om sin bok "Varför mördar man sin dotter" på en öppen föreläsning. Det är löjligt intressant och för första gången på länge kunde man känna sig upplyst efter en föreläsning (inte i den mening att frågan fick ett svar, men de gav åtminstone en klart mer nyanserad bild av frågan än vad media har gjort.) Jag var för snål för att köpa boken men vågar ändå rekommendera den. :P

Men som sagt, mest latat mig. Jag och Lina fortsätter på zombiefilmstemat och ser Död Snö. Bra skit. xD

Snön uteblev för stunden, men jag skrev klart arbetet och lämnade in det med hela två minuter till godo. Således får seminariet, någon tenta och KTC;n vara allt som ingår i sjuksyrrestudierna den här hösten. Praktik blir det ingen då min ansökan om avsteg från behörighetskrav avslogs. Känns aningen snopet då ambitionerna inte saknats. Fyra av fem tentor betades av och det måste jag känna mig nöjd med. Jag har däremot den ambivalenta glädjen att börja termin tre i januari med några av mina favorit-klasskamrater, Tomas, Emma och Pantea, som tyvärr fått samma besked. Det kommer att kännas bra med en nystart utan stressmomentet som gamla tentor innebär. Studier i klart lättsammare takt väntar mig ända fram till sommaren. Nya KTC;n, tentorna på nuvarande kurser, den gamla farmakologin och somatiska sjukdomstillstånd ska bara klaras upp först.