Nu är jag inne på min tredje vecka av städvecka och jag klamrar mig kvar vid datorn och skjuter upp städandet ytterligare någon timme. Jag har inte tagit fram moppen och dammsugaren när jag gått de sista dagarna på avdelningen och skrivit uppgifter på fritiden.
Det kändes kluvet att gå där efter slutbedömningen. Att veta att man har godkänt i säcken och samtidigt hanka sig upp varje morgon gjorde att man kände sig mest som en volontärarbetare. Att det sedan är otroligt lärorikt att gå praktik gör ju att man ändå dyker upp på morgonen. Jag undviker dock min handledare som är Mårran i mänsklig gestalt.

Avvarade lördagen till att skrämma upp folk och dricka mig lagom full (KTC-tenta i beaktan kunde jag inte vara bakis på söndag)...
KTC-tenta ja. Med en kanna kaffe i blodet så bygger man upp en koffein- och nervositetsblandad tremor av guds nåde och liksom zonar ut under de tjugo minuterna man har till förfogande att berätta om hur man lägger upp sin omvårdnad och kopplar glukos. Efteråt visste jag inte ens vad jag hade pratat om. Om några dagar landar domen i inkorgen. Jag försöker inbilla mig själv att det gick jättrebra och tänker på annat så länge.

Nu när bilden är klar, brädan väntar på att få bli hämtad och skolarbetet just för stunden inte tränger sig på så måste jag ta fram moppen...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar