Idag är det så blåsigt i blåstens huvudstad att flaggstängerna knäcks.

Sommarlovet har kommit, och när vädret är som det är så är man tvingad till att sitta hemma och kolla på fotbolls-VM. Buu-huu. <-ironi

Hair of the dog

Jag hade gett upp planerna på att söka sommarjobb innan jag ens påbörjat dem. I och med återbäringen så räknade jag med att den här sommaren ändå inte kunde bli mer påver än den förra. Turen ler ändå sitt breda flin när Thompa frågar om jag är intresserad av ett semestervikariat på hans praktikplats.

På tåget till Eskilstuna är det enligt termometern trettio grader varmt i kupén. I ett försök att framstå som respektabel på arbetsintervjun har jag dragit på mig ett par jeans som nu snarare känns som ett par tjocka termobyxor. Väl där blir jag förhörd av tre representanter för Eskilstuna kommun. Det tangerar antalet intervjuare från Clas Ohlson på intevjun för snart fyra år sedan. Jag blir lovad anställning och nu utgör mitt sommarjobb fjorton nätter i Eskilstuna. Det känns lagom och bra.

Nu sitter jag och försöker hantera föreläsaren i distanskursen som ironiskt nog pratar om hur man gör ett bra muntligt framträdande. Han har en snofsig brittisk accent när det är uppenbart att han kommer från Sverige och jag håller på att explodera av tvånget att lyssna igenom föreläsningen. Reaktionen blir att pausa, diska, brygga mer kaffe, busa med hunden och knåpa blogginlägg.

Det är inte för att skapa en bakis-kur som jag skördar Castro på hans vinterpäls utan möjligen ett utlopp för frustration.